Ungdomslitteraturen. Det talas ofta om hur illa det är bevänt med den, men då måste skribenten utgå från vad som just nu skrivs för ungdomar. Men varför skall det vara nyskrivet? Vi har ju Alexander Dumas "De tre musketörerna" som man får följa nära nog i generationer. Och "Kapten Pamphiles" äventyr. Gogols "Döda själar" kanske är för mastig (beror väl på ålder och intressen) men den förtjusande "Berättelser från Lillsidan" av den fine Jan Neruda borde väl passa vem som helst.Och sen har vi ju lyriken, bara lägg fram Boye, Södergran, Ferlin, ja vad ni hittar i era bokhyllor och ni kommer att se att de blir lästa (om än med protester i början).
Jag känner inte till vad som utges inom ungdomslitteraturen nu, men jag vet hur hemsk den var på 60-70-talen. Farsan lagade maten ,mamma var busschaufför och mormor jobbade väl i någon gruva. Tack och lov fanns ju Elsa Beskows underbara böcker och likaså Tove Jansons och Nalle Puhs alla tre delar, och säkert några jag för tillfället glömt.